Syftet med undersökningen Àr att se pÄ fysik med de minsta barnen pÄ förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och kÀnner man att man kan det? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer intervjuades utifrÄn 2 frÄgescheman som skiljde sig lite Ät ifall man var förskollÀrare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att de inte hade sÄ jÀttemycket kunskap inom fysikomrÄdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att anvÀnda i en fysiksituation sÄgs inte som superlÀtt av tvÄ stycken medans tvÄ ansÄg att det mesta gick att anvÀnda..

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Sammanfattning: Syftet med detta arbete Àr att skapa ett lÀttillgÀngligt material i fysik och kemi, och dÀrigenom fÄ fler pedagoger att arbeta med dessa Àmnen i förskolan. Ett handledarhÀfte med enkla experiment skapades och utvÀrderades pÄ tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetade med detta hÀfte i tvÄ veckor, för att sedan utvÀrdera det via en enkÀt. Resultatet visade sig positivt, de tyckte att det varit roligt att arbeta med fysik och kemi med barnen. HÀftet var lÀttförstÄligt och man anvÀnde sig av material som normalt finns pÄ en förskola.

I detta arbete undersöktes och jÀmfördes begreppskoherens och attityd till fysik bland elever pÄ fysik- respektive naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan Polhemskolan i Lund. Begreppskoherensen undersöktes med Force Concept Inventory som Àr ett omdiskuterat flervalstest frÄn USA som ska mÀta studenters begreppskoherens för kraftbegreppet inom den klassiska mekaniken. Eftersom mÄnga undersökningar visar att intresset för fysik minskar undersöktes ocksÄ elevernas attityd till fysik med ett svenskt test av Likertmodell. Undersökningarna gjordes pÄ elever som precis börjat Äk 1 och pÄ Àldre elever som lÀst kursen Fysik A inom bÄda programmen. Resultatet av undersökningarna Àr att eleverna pÄ fysikprogrammet har större begreppskoherens för kraftbegreppet Àn eleverna pÄ naturvetenskapsprogrammet och att begreppskoherensen höjs efter Fysik A. Attityden till fysik Àr dessutom mer positiv pÄ fysikprogrammet men eleverna pÄ naturvetenskapsprogrammet har större spridning i attityd.

Utvecklingsarbetet undersöker vad elever har för instÀllning till fysik och om det Àr nÄgon skillnad pÄ pojkars och flickors instÀllning till Àmnet samt om instÀllningen pÄverkas av ett laborativt arbetssÀtt. Elever i Ärskurs Ätta arbetade laborativt i Àmnet fysik. Genom enkÀtsvar i början och slutet av arbetsomrÄdet dokumenterade vi elevernas instÀllning. Resultatet visar att eleverna har en dÄlig instÀllning till fysik och att flickornas instÀllning Àr sÀmre Àn pojkarnas. InstÀllningen har inte i nÄgon större grad pÄverkats av utvecklingsarbetet..

Syftet med detta examensarbete har varit att framstÀlla ett material bestÄende av handledningar för att arbeta med de naturvetenskapliga Àmnena kemi och fysik i förskolan. Denna handledning har skapats gemensamt med min studiekamrat och har utgÄngspunkt i de 7 sinnena. Handledningen, som vi valt att kalla UpptÀck kemi och fysik genom de 7 sinnena ? en handledning för förskolan, bestÄr av enkla övningar och experiment och Àr tÀnkt att fungera som ett komplement till det naturvetenskapliga arbetet i förskolan. Materialet har delats ut till tvÄ förskolor dÀr pedagogerna fÄtt studera handledningen för att sedan genom intervjuer besvara frÄgor kring dess anvÀndningsomrÄde.

Vi har undersökt hur gymnasieelever ser pÄ fysikÀmnet. Syftet med undersökningen var att ur ett elevperspektiv, beskriva gymnasieelevers studiemotivation för fysik. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkÀter dÀr respondenterna var andra- och tredjeÄrs gymnasieelever pÄ ett NV-program. Eftersom motivation Àr ett mÄngtydigt begrepp, har vi utformat enkÀtfrÄgorna sÄ att dessa anknyter till begreppet motivation utifrÄn den tidigare forskning vi undersökt. I resultatet ser vi att eleverna anser att det finns ett syfte med att fysik finns som ett Àmne pÄ gymnasiet, och utifrÄn vÄrt resultat och tidigare forskning, har vi dragit slutsatsen att det finns möjlighet att elevernas motivation kan höjas med hjÀlp av till exempel ökat elevinflytande och varierande undervisningsformer..

Examensarbetet behandlar förskollÀrarnas instÀllning och uppfattning om fysik i förskolan. Undersökningen hjÀlper mig och andra intresserade att fÄ en uppfattning om förskollÀrarnas instÀllning till fysik. Det Àr gjord i fyra förskolor i tvÄ olika kommuner. EnkÀten besvarades av 22 förskollÀrare. FörskollÀrarna Àgnar sig medvetet Ät de pedagogiska frÄgorna: vad, varför och hur? Undersökningen granskade förskollÀrarnas eget minne av fysik i sina skolÄr.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förÀldrars attityd till fysik i förskolan.I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att förÀldrarna i enkÀtsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frÄgor har stor betydelse för lusten och glÀdjen till att lÀra. FörÀldrarna anser att det Àr viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom Àmnet fysik, för att nÄ mÄlen i Är 5.Fysik förklarar mÄnga fenomen sÄsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans lÀroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tÀnkande och lÀrande utifrÄn det som Àr relevant för förskolebarn.Det naturvetenskapliga Àmnet fysik finns pÄ förskolan men benÀmns inte som fysik. Som medupptÀckare pÄ förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frÄgor pÄ vardagsnÀra fysikaliska begrepp och fenomen.Resultatdelen visar att förÀldrar anser att barnen bör fÄ utveckla det som de sjÀlva tycker Àr roligt inom fysikÀmnet.Nyckelord: fysikaliska fenomen, förÀldrars attityd, medupptÀckare, nyfikenhet.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare Äldrarna (Ärskurs 1-5). Vilka förutsÀttningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanen i fysik. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvalitativ (intervju av verksamma lÀrare) och kvantitativ (enkÀt med de intervjuade lÀrarnas klasser) metod, med betoning pÄ den kvalitativa metoden. PÄ sÄ vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.Resultaten av vÄr studie visar att samarbetet mellan lÀrarna, som undervisar i fysik under de olika Ärskurserna, inte fungerar som det borde och dÀrför Àr det omöjligt att sÀga om eleverna fÄr tillrÀckligt med fysikundervisning för att nÄ samtliga mÄl i slutet av Ärskurs 5. Vi kom ocksÄ fram till vad lÀrarna önskar att de skulle vilja förÀndra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rÀtt riktning.

Syftet var att undersöka hur elever tÀnker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjÀlp av Newtons lagar. En frÄgeenkÀt med flervals svarsalternativ anvÀndes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever pÄ gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar pÄ tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar.

I detta examensarbete har nio gymnasieelever undersökts i Ärskurs tre pÄ Teknik (TE) och Naturvetenskapliga (NV) programmet för att se om de i samband med studier i fysik och kemi har svÄrigheter med ekvationer och formler. Under vÄra praktikperioder har vi uppmÀrksammat att mÄnga elever som lÀser fysik och kemi har problem med att göra om formler som anvÀnds inom detta omrÄde. Syftet Àr att se om det finns svÄrigheter att göra om formler i fysik och kemi och i sÄ fall om det beror det pÄ dÄliga algebraiska kunskaper. Ett test genomfördes och dÀrefter intervjuades eleverna om deras uppfattningar om ekvationer, formler och variabler. Resultatet av vÄr studie visar att endast 2 av 9 elever klarade att lösa ut en variabel frÄn en av formlerna i testet.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan anvÀnda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken instÀllning de har till fysikÀmnet i skolan. Vi har ocksÄ tittat pÄ om instÀllningen till fysik varierar mellan elever i Är 9, elever vid gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde anvÀnda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att fÄ en bild av deras instÀllning till Àmnet. En majoritet av eleverna pÄ det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv instÀllning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i Är 9 och pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet hade dÀremot en negativ instÀllning.

Genom detta arbete har vi utvecklat ett metodhÀfte med en tillhörande lÀrarhandledning. HÀftet bestÄr av sÄng- och rörelseövningar som trÀnar begrepp inom kemi och fysik, eftersom vi har mÀrkt att Àmnena kemi och fysik kan upplevas som svÄra och dÀrför behöver göras mer lustfyllda och lÀttillgÀngliga. Arbetet grundar sig pÄ den kinestetiska inlÀrningsstilen och intelligensen. Meningen Àr att övningarna ska tillgodogöra den kinestetiska inlÀrningsstilen men Àven tilltala elever med andra inlÀrningsstilar. Genom anpassning kan vÄra övningar anvÀndas i alla Ärskurser.

Jag har fÄtt den uppfattningen att lÀromedel anvÀnds ofta. För att anvÀnda detta medel pÄ ett bra sÀtt, borde de dÀrför vara vÀlgjorda utifrÄn mÄnga faktorer. Jag vill se hur innehÄllet i de lÀromedel som idag anvÀnds pÄ skolor runt omkring motsvarar de mÄl som kursplanen för fysik i grundskolan har. FrÄgestÀllningarna Àr följande:- PÄ vilket sÀtt behandlar lÀromedlen i fysik mÄl som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklÀrare de lÀromedel de anvÀnder sig av?- Hur anvÀnder fysiklÀrare lÀromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jÀmfört lÀromedlens innehÄll med de mÄl som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken MÄl som eleverna skall ha uppnÄtt i slutet av det nionde skolÄret, betrÀffande natur och mÀnniska.